Tjena dagboken
Ett steg togs idag, i vilken riktning vet jag inte riktigt än men jag antar att om inte allt för lång tid så kommer jag att få svaret som ett breeeeev på posten som dom saar.
Jag är allmänt trött på att konsumera alkohol faktiskt, jag vill ens lukta på skiten på ett bra tag. Det ger mig ingenting längre. Jag har däremot fått ett oerhört behov av att få umgås med vänner och så på en annan nivå än.. "HA HA FAN VA FULLA VI VA DÅ, SHIT VA VI GICK LOSS, FAAN VARFÖR GJORDE JAG SÅ". Inte för att jag inte har haft ett gäng oförglömliga stunder (och precis tvärtom) med vänner och alkohol men det känns som om att jag vill laga mat och spela kort och bara chilla för en stund. Ventilera sig och faktiskt skapa en riktig relation utöver festandet. (Inget ont menat till någon, jag har upplevt de mest roliga och underliga saker på sjukt kort tid, träffat helt sjukt bra folk och en del dåligt skit med.. men ja inget jag vill ha ogjort iaf så snälla bli inte arg eller sur whoever, whatever)
Jag tror att jag är inne i en söknde period, en period fylld med frågor som är omöjliga att svara på om jag inte är klar ... Jag tror att jag går igenom en mindre identitetskris, innan var jag E's, sen flyttade jag hem till mamma och pappa igen.. Nu är jag samma lilla tonåring som en gång lämnade detta huset med stora blå runda ögon och en del naiva dumma jävla tankar. Jag var säker på att det bara var tillfälligt men nu sitter jag här MER ÄN ETT ÅR SENARE och känner mig bra jälva patetisk.. Jag har allt detdära som ni har men nerpackat i 20 olika IKEA kartonger..Det finns inte en chans i helvetet att jag skulle fixa att ha ett eget litet bo så få timmar som jag har nuförtiden.. Altså ett eget bo går inte ens att fundera på.. Min bror har tom börjat att plocka saker från mina saker till sitt nya hem nu, för ingen ser att jag kommer att komma irån mina föräldrars älskade hem på ett bra tag.
Nepp, jag måste göra mer än att supa och leva som jag gjorde när jag var tonåring.. Dags att söka ett riktigt jobb och tjäna mer pengar för att sen kunna skaffa mig ett litet bo som jag kan plocka upp alla mina små saker i. Ska jag verkligen orka att sktiva den dära CVn som jag dragit mig för att skriva nu i ett år... det är ju så läskig.
Och hela grejen med herr D ska vi inte ens prata om, det gör mig bara snurrig.. Distans is the shit.
AAAHHH jag är i stort behov av ett ankare, lite verklighet och detox. Djupt skit aningen för ärligt.. Men men.. du är ju trots allt min dagbok.
Nej nu ska jag snurra vidare till sängen och läsa "the dirt" och förundras över de 4 pojkarnas underliga resa.
Jag är allmänt trött på att konsumera alkohol faktiskt, jag vill ens lukta på skiten på ett bra tag. Det ger mig ingenting längre. Jag har däremot fått ett oerhört behov av att få umgås med vänner och så på en annan nivå än.. "HA HA FAN VA FULLA VI VA DÅ, SHIT VA VI GICK LOSS, FAAN VARFÖR GJORDE JAG SÅ". Inte för att jag inte har haft ett gäng oförglömliga stunder (och precis tvärtom) med vänner och alkohol men det känns som om att jag vill laga mat och spela kort och bara chilla för en stund. Ventilera sig och faktiskt skapa en riktig relation utöver festandet. (Inget ont menat till någon, jag har upplevt de mest roliga och underliga saker på sjukt kort tid, träffat helt sjukt bra folk och en del dåligt skit med.. men ja inget jag vill ha ogjort iaf så snälla bli inte arg eller sur whoever, whatever)
Jag tror att jag är inne i en söknde period, en period fylld med frågor som är omöjliga att svara på om jag inte är klar ... Jag tror att jag går igenom en mindre identitetskris, innan var jag E's, sen flyttade jag hem till mamma och pappa igen.. Nu är jag samma lilla tonåring som en gång lämnade detta huset med stora blå runda ögon och en del naiva dumma jävla tankar. Jag var säker på att det bara var tillfälligt men nu sitter jag här MER ÄN ETT ÅR SENARE och känner mig bra jälva patetisk.. Jag har allt detdära som ni har men nerpackat i 20 olika IKEA kartonger..Det finns inte en chans i helvetet att jag skulle fixa att ha ett eget litet bo så få timmar som jag har nuförtiden.. Altså ett eget bo går inte ens att fundera på.. Min bror har tom börjat att plocka saker från mina saker till sitt nya hem nu, för ingen ser att jag kommer att komma irån mina föräldrars älskade hem på ett bra tag.
Nepp, jag måste göra mer än att supa och leva som jag gjorde när jag var tonåring.. Dags att söka ett riktigt jobb och tjäna mer pengar för att sen kunna skaffa mig ett litet bo som jag kan plocka upp alla mina små saker i. Ska jag verkligen orka att sktiva den dära CVn som jag dragit mig för att skriva nu i ett år... det är ju så läskig.
Och hela grejen med herr D ska vi inte ens prata om, det gör mig bara snurrig.. Distans is the shit.
AAAHHH jag är i stort behov av ett ankare, lite verklighet och detox. Djupt skit aningen för ärligt.. Men men.. du är ju trots allt min dagbok.
Nej nu ska jag snurra vidare till sängen och läsa "the dirt" och förundras över de 4 pojkarnas underliga resa.
Kommentarer
Trackback
