reflektioner från graven
Att ett långvarit förhållande spricker knäcker många, att behöva flytta ifrån sin sambo knäcker en del det med, att ha varit älskad av någon var iof underbart. Att behöva flytta hem till sina föräldrar hade skadat en många individers självförtroende, att ha föräldrar att flytta hem till hade iof gjort många glada. Att behöva lämna sitt jobb med underbara kollegor och hyffsat bra lön för ett sämre betalt jobb men fortfarande bra kollegor, värdelösa chefer är inte heller optimalt, men att ha jobb är sjukt skönt. och att jag dessutom trivs med mestadels av folket är ju kanon. Att ens tillfälliga nödlösning blivit långvarig är ju inte allt för kul, att ha en nödlösning som håller i längden är ju iof skönt.
När folk som man inte träffat på ett tag frågar hur allt utvecklat sig är mitt svar ganska så bittert.
"Det tog ju slut med * så jag fick flytta hem till skåne igen, nu bor jag hos mamma och pappa sen ett år tillbaka, jag jobbar på ett ställe där jag blir utnyttjad och får för lite betalt, jag vet inte vad jag vill plugga än och vad jag än väljer senare i livet så måste jag förmodligen läsa upp minst 5 ämnen på komvux innan vilket betyder att jag måste bo hemma hos mamam och pappa i minst ett år TILL, meeeeen jag har iaf hälsan i behåll, änsålänge... men jag ha haft känningar i vänstra lungan på sistonde och folket i min umgängeskrets brukar säga åt mig att kolla upp varför jag ständigt svimmar och tuggar fradga "
NEEEEJDÅ :)
Livet är fint, det blir vad man gör det till.. Jag har underbara vänner, jag har glenn, jag har en gubbe (80+) som flirtar med mig, jag har en mamma som gör att jag känner mig sane de dystraste stunderna sena kvällar, jag har en pappa som är tjockare än mig och som alltid förklarar hur mycket han älskar mig, jag har en bror som är guld som motiverar mig till olika saker som jag tom kanske vågar drömma om nu, jag har en fantasi som tar mig till många olika roliga, dystra, spännande underbara och sagolika ställen varje dag... KÄRLEEEK :)
Om man vill bli träffad av blixten måste man ju anstränga sig lite, man kan ju asa sitt ass till en gofbana en stormig kväll beväpnad med ett paraply. Odsen blir lite större då.
Eller så kan man ju skippa att hoppas på orimliga saker och sticka in en gaffel i el-uttaget istället..
(OH DESSA UNDERBARA LIKNELSER)
